Läs om Dingtuna revyn

 

Till minne av Stig Rudberg kommer här en text som handlar om Stig själv och  hans forskning om Västjädra

Bland en forskares minnen

När jag som 2-åring hamnade på en gammal nedlagd bondgård i Dingtuna socken, var det inget som berörde pojken. Men efter 6-års åldern, när han börjat skolan, kom intresset för de gamla husen och omgivningen, att visa sig. Det var ju alltid snö på vintern, spårsnö var ett begrepp. Nu blev det så intressant att kunna följa de nya spår som kommit på natten. Jag hade fått en liten almanacka med beskrivning på djurspår. Nu visste jag vilka som rört sig i omgivningen Det var framförallt hare och räv. Rapphönsen höll ihop i en kull och man räknade antalet som höll ihop. Så kunde det minska med ett spår och då hade antagligen räven varit framme. I skogen fann man ekorrens spår mellan träden och han tjattrade där uppe i granen när någon kom. I några skogsbackar såg man spår av orre och även spillning. Tjädern hade också varit på besök och vandrat mellan träden på ett mindre berg. Sommaren fick jag se en tjädertupp vandra efter landsvägen, där denna gick genom en bit skog i närheten av vårat hus. Vid samma tid låg en tjäderhöna på ägg i närheten. Sen var det några gånger på vintern, jag även fann att älgar hade vandrat igenom skogen nära vårt hus.
På somrarna längre fram i tiden, blev vandringarna som jag fann mycket mera intressanta. På flera platser hade det legat hus, det förstod jag. Dit gick jag flera gånger. Även det huset vi bodde i, var mycket intressant, lika med ladugården och logen. Länge gick jag och undrade över de långsmala fönster som fanns på skullen ovanför ladugården, men det fanns ingen ingång dit. Det var ju ett hemligt rum, Jag såg på grannens både ladugård och stall. Där fanns det luckor, som höet kunde läggas in igenom till skullen. Till sist fann jag i ladugården, stegpinnar på väggen och en lucka i taket. Jobbigt få upp luckan, men det gick. Min förvåning var stor när det visade sig vara ett stort tomt rum däruppe. Långt senare har jag nog fått ett svar på detta

År 1935 flyttade vår familj till en annan plats i socknen. Långt senare fram i tiden blev min hobby att forska i socknens historia Då var det gårdarna, torpen och människorna som granskades närmare I första hand blev det alla socknens soldater som bokfördes.

Som pojke var jag bosatt på Oppvreta gård. Då och senare kom jag ofta att gå på markerna intill som tillhörde Västjädra

Därför väljer jag Västjädra i denna forskning. Gården har ett nära nog fyrkantigt jordområde och gränsar till flera andra gårdar. Gården ligger i nordvästra delen av socknen och gränsar på ett ställe mot Säby socken Efter gårdens södra gräns ligger ett något sönderbrutet markområde med små ängar, kullar och små berg. Där var Orrarnas spelplats på våren. Där har även legat en rad små torp. Längre åt väster är ett skogsområde och där detta slutar också några gamla torp.

Biskopen i Västerås, Johannes Rudbeckius påfordrade år 1632 att alla kyrkoherdar skulle skriva i bok, alla personer som var bosatta i socknarna. Kyrkoherden i Dingtuna hörsammade detta och år 1635 finns en stor bok med vacker skrift på pärmen beställd av Kyrkoherde Jeremias hos Jakob Bokbindare i Västerås år 1635. Mina redogörelser från denna bok börjar år 1680. Man kan finna handlingar från 1300-talet’och framåt. Dessa spar vi här och börjar nu på år 1680, som en vanlig folkskoleelev till större delen klarar av.

När  man nu läser igenom Kyrkböckerna, finner man flera felaktigheter som att ibland fattas några månader eller datum för födelsedagar. En hel bok med flera år saknas även. När man nu läser i den så kallade ”Husförhörsboken” finns det på de äldsta avsnitten eller åren fram till 1730-talet, bara i noteringar i kanten; Västjädra och Västjädra ägor. Det första blir då gården och det senare torpen på gården. Så följer namnen i en lång rad. Så småningom framåt i tiden, födelse datum och var och så vidare.

Västjädra var år 1700 tre gårdar med sina hus nära varandra. Två gårdars hus ligger samlade som man byggde förr, medan det tredje ligger snett och inte inpassat riktigt. Möjligen har den gården varit den äldsta. Skriften anger inte några namn på torpen. Det är bara angivet människornas namn i en lång rad. Man genom att läsa kyrkans födelsebok, vigselbok och dödbok från år 1680 och framåt, finns alla antecknade. För 50 år blev för Västjädra, födda 54 barn, döda 66 personer, som för åren1680 till 1700 var 35 äldre och 13 barn, några bara veckor gamla.

Skriften i Vigselboken kan vara något felaktig, då ena parten var från annan ort. 11 giftermål har dock förekommit. När man försöker samla upp människorna på Västjädra och var de voro bosatta, får det börja vid år 1710. Genom att jag genom åren besökt områdena på och omkring Västjädra var det särskilt intressant när vi började leta upp alla gamla torp och platser där torpen legat. Det hade legat flera torp på den sydligaste delen av Västjädra, intill gränsen mot Talfsta gård. Så sent som på 1900-taIet låg tre kvar. Sedan gammalt gick en ängsväg över gärdena ner till detta område. Där låg även gammal smedja, som troligen varit gårdssmedjan (bysmedjan). År 1783 flyttar smeden från gården till smedjan.  Möjligen byggdes då Smedsbo, en bit från smedjan.

Omkring år 1900 kom den dåvarande smeden att köpa både huset och smedjan. Han gav det då namnet Fridhem

Torpen som låg efter Västjädras södra gräns har ju sina namn, men det är svårt säga när dessa kom till stånd. Längst i Väster låg Grindbo, sedan i fortsättning mot öster, Johannesberg, Nybygget, Markustorpet och Stensbo.

Markustorpet var bebott på 1690-talet av Anders Markusson Men det är inte omöjligt att också hans fader  Markus  gav namnet till torpet. Stensbo fanns även tidigt, medan Nybygget kom till sent. Det torpet böt namn och kallades i slutet av 1800-talet för Gustavslund. Längst i väster mot Tängby ägor ligger Talltorpen. En tid längre bakåt i åren fanns där fem torp. Det sist uppbyggda kallades för ”Sjömans”. Det stod inte kvar så länge. Resterna av uthuset står kvar, det har väggar i sten och fanns tydligen med på ett skifte och fick då beteckningen Västjädra 2:10. Talltorpet är dock nämnt i födelseboken 1692, när Hans Johansson (Hustru) fått barn. Även år 1695 och 1698 föddes barn, men  då skrevs det i Födelseboken ”Tall-Hans barn på Västjädra”. Det sydligaste av Torpen i Talltorpet låg vid gamla skogsvägen från Grindbo till torpen. Det flyttades och ligger straxt till öster om de två andra efter vägen från Västjädra. Har idag nr. 2:6 i skiftet.  Så fanns det ännu ett topp som kallades Pettersborg eller ”Skräddarens”. Det låg nära och till väster om Västjädra gårdar.

Ännu ett torp på Västjädra byggdes upp i slutet av 1600-talet. Det var för den nyinförda Rote Nr. 59 Västjädra. Soldattorpet byggdes i norr mot gränsen till Östjädra. Det kom senare att flyttas ca.100 m åt söder. Det hade namnet Skarpsätra. De flesta Soldattorpen i Dingtuna har legat mera undanskymda, medan Västjädras låg helt öppet för vinden. Siste soldaten hade sin tjänst kvar till in på 1900-talet. Då byggde han sin egen ”Avskedstuga”, några hundratal meter åt väster i skogskanten. Då närmare Västjädra.
Gården Västjädra eller gårdarna var tre i början 1700-talet och framåt en tid. Sedan kom en ny ägare som köpte allt som en enhet. Några skrifter om detta köp har jag inte letat fram. Men att allt styrdes från ägarna på Gillberga är klart, Ny ägare kom till Gillberga år 1850 och då ingick även Västjädra, det köpet är klarlagt. Nye ägaren hette Beckius och denne lämnade snart Västjädra.

Skifteshandlingarna har jag inte sett, men kartan visar torpens egna marker och vilka som nu blev små hemman. Av de södra torpen var det bara det östra, Stensbo, som fick mera jord och blev ett hemman. Troligen år 1905 köper Karl Erik Rosendal Stensbo med 17 har  jord med Nr. Västjädra 1:4. Rosendal bygger sig senare på egen mark närmare stora landsvägen i söder och kallar det för Björkbacken. År 1918 kan han flytta in där och försäljer då Stensbo. Smeden Fernström säljer sitt Fridhem (= Smedsbo) och smedjan. Hela gamla Smedsbo blir Dingtuna Folkets Park år 1930 och smedjan byggs om till bostadshus. Emellan dessa två byggdes tidigare ett skolhus på 1860-talet och fick heta Västjädra skola.

Torpet Nybygget som nu låg på Stensbo mark, ändrade namn till Gustavslund. Där var en familj bosatt till år 1926.

På Västjädra mark som på senare år blev skolans lekplats låg en gång Häradets Tingsplats. Om den platsen kunde man istället säga ”Galgbacken”. Men Galgbacken låg på höjden bakom den gamla smedjan. Allt här är nybyggt nu på Stensbo mark, sedan en byggfirma köpte. Bara Rosendals Björkbacken ligger kvar, omgärdad av nya hus. 

Grindbo eller Grindtorpet låg längst i väster mot gränsen till Vendle gårdar. Det har naturligt nog fått namnet av att den gamla vägen från Hamra, Tängby, Gocksta och Västjädra förenades här för fortsättningen ner mot Vendle gårdar och stora landsvägen.

Det är en sorglig historia på det torpet som vänds till en lycklig för en person. Ett nygift par från Dingtuna övertar torpet vid sitt giftermål år 1753. Två barn avlider, sedan fadern 1766 och modern 1767. En dotter född 1759 blir ensam kvar i familjen. Dottern Greta som hon hette, blev då omhändertagen av familjen von Greiff på Gillberga. Hon hette Greta Larsdotter och var som deras barn. Hennes efternamn ändrades till Greta Gillberg. Von Greiff kommer hem med en Musikvolentär som även han var född år 1759. Denne blir som betjänt på Gillberga. Han kom att tjänstgöra som organist i Kyrkan. Senare får han tjänsten som Klockare. År 1781 blev det vigsel på Gillberga och därefter föddes 10 st. barn i Dingtuna gamla Klockargård.

Grindbo torp brukades till år 1876, av torpare. Därefter blev det endast bostad åt några personer till år 1896

Ett nytt hemman byggdes upp vid det gamla Grindbotorpet på 1910 talet eller straxt före. Det fick namnet Gröndal och var avstyckat från Västjädra 1:5. Där inflyttar år 1910 en fd. Corpral från Munktorp och hans familj. Om något från det gamla Grindbo användes som byggmaterial är okänt

De gamla torpen på nordvästra delen av Västjädra har kallats Talltorpen. Där har en torpare varit bosatt, och om honom måste berättas något extra

Han hette Anders Hansson och född i Stockholm år 1760. Fanns på Västjädra år 1786, när han gifte sig. Fick en son 1789 när familjen bodde på Nybygget. Flyttade till Pettersborg (Skräddartorpet) på Västjädra. Sonen Anders Gifte sig år 1912 med Soldat Bobergs dotter på Gocksta. Soldattorpet låg intill Talltorpet.

Sonen Anders Andersson var torpare på ett av de fyra Talltorpen redan vid giftermålet. Nu blev det bara att börja räkna in de kommande barnen och det skulle bli många. Här kommer födelseår: 1813 –1814 –1816 –1817 –1818 –1820 – 1821 – 1822 - 1824 –1826 –1827 –1828 –1831 –1832. Fem av dessa barn avlider straxt efter födelsen.

Efter familjen Anders Andersson på Talltorpet, blir en måg till dem torpare där, fram till år 1858. Då är det tydligen förändringar på gång och torpen bebos kortare tider av statkarlar eller andra. Ett skifte är på gång och varje torp får ägor utskiftade. De får beteckningen Västjädra Nr. 2:3 - 2:4 –2:5 och 2:6

Torpet Pettersborg eller Skräddartorpet får tydligen ingen beteckning och blir kvar som backstuga. Soldattorpet och soldatjorden blir avstyckat med Nr. Västjädra 2:12 och 2:13. Det försäljs som ett litet hemman och får senare namnet Norrjädra. I början av 1900-talet heter ägaren och brukaren Rydmark.

Ännu en liten gård styckades och kom att ligga ett hundratal väster om Pettersborg (Skräddartorpet ) och kom att heta Eriksdal. Första brukaren där hette Erik Ahlgren. Han flyttade ut år 1919, till en akademiegård i Fälvik, också Dingtuna. År 1920 inflyttar från Vittinge socken, Rickhard Asplund med  familj och 7 barn. Det åttonde föddes efter ankomsten till Västjädra. Asplund hade sina föräldrar boende i Ellberga, Dingtuna sedan många år

Om man någon gång varit osäker var torparna varit bosatta, har det dock inte varit så med soldaterna. Från år 1695 bodde Soldat Nr.59 på Soldattorpet Skarpsätra eller ”Dubbels Torp” på | Västjädra. Hans soldatnamn var Dubbel fram till 180O-talet då tre st. i följd fick heta Wäst och sedan fyra i följd hette Westling.

Den siste soldaten fick sin tjänst år 1885. Han flyttar då in i ett troligen nytt soldattorp, straxt söder om det gamla. I det gamla torpet bor fortfarande enkan till den näst siste soldaten. Det var den nästnäst siste soldaten, vilken fick avsked år 1864. Troligen var det hans efterföljare som fick flytta in i ett nybyggt soldattorp. Han hade då tjänsten till år 1885.

Äter till soldatenkan i gamla torpet, Johanna Lindgren. Hon avled januari år 1889. Redan den 11 februari auktioneras hennes bohag  bort. Även stuga och uthus, vilka skall från platsen bortföras. Då vet man exakt när torpet kom bort.

Den siste av de 20 st. soldater som hört till Västjädra rusthåll från 1695 till år 1900 hette Carl August Westling. Redan under sin tjänstgöringstid byggde han upp egen stuga som avskedstorp, ca. 200 m. i skogskanten mot Västjädra.  Den gamla soldaten, som i tjänsten blivit tilldelad Svärdsmedalj fick nu flera kommunala uppdrag, bland annat som Fjärdingsman. Då hade han även en stor Indian Motorcykel. Hans eget byggda torp, blev även avstyckat och kallades Lugnet.

Till sist då torpet där Lars-skräddare var bosatt i början av 1700-talet, kallades Pettersborg. Det försvann som torp, men stugan fanns kvar. Där var i början av 1900 ett äldre par bosatta. De hette Konrad o Albertina. Konrad hade sin syster bosatt som  ”Bondgumma” i Oppvreta.

Auktions-annons.

Måndagen den 11 instundande februari kl.3 em, hålles fri och öppen auktion å Västjädra egor i Dingtuna socken, då till den högstbjudande försäljas all i huset befintlig lösegendom efter aflidna Enkan Johanna Vestling, bestående af:

nysilfver-, messing-, koppar-, bleck- och jernsaker, trä- och laggkärl, hushållsaker och möbler, deraf säng, skänk, byrå, skåp, bord och stolar m.m., glas och porslin, linne och sängkläder, qvinsgångkläder, väfstolar och spinnrockar m.m,

1 Stugubyggnad indelad i 2 rum, 1 mindre ladugård och loge samt 1 bodbyggnad, hvilka byggnader, som äro af friskt virke, skola från platsen bortföras.

Betalningsanstånd lemnas godkände inropare till den 1 september detta år

Västerås den 25 januari 1889. G. Asplund.

Enkan Johanna ( Vestling ) Lindgren var hustru till Soldaten Nr. 59 Carl Petter Sandberg Vestling för Uästjädra gård. Soldattorpet som här kommer att auktioneras bort, låg i ost nordost från Västjädra räknat och intill gränsen mot Östjädra kronogård. Efter dess rivning fanns endast en rad spireabuskar kvar i gränskanten av en ny väg därefter mot Tallbo.

 

Jag går tillbaks till 1700-talets första år, när det låg tre bondgårdar intill varandra, med en familj i varje. Skönjer inget familjeband mellan bönderna, men troligen ligger det längre tillbakas i tiden. Det har tydligt skett genom brödraskiftet någon gång, när Västjädra byggdes ut. Nu är det söner i varje gård som övertager efter sin fader.

Men så händer det att en köpare övertager hela områder och bönderna försvinner. Hur detta egentligen gått till är oklart.

Västjädra kommer att ligga under Gillberga gård, som då även är ägare till dess många torp. Det finns numera bara statkarlar och torpare. Köpet skedde någon gång efter år 1750

Von Greiff på Gillberga säljer sedan sitt ägande av Gillberga Säteri och två hemman Västjädra till den namnkunniga Brukspatronen på Skinnskatteberg, Vilhelm Hisinger. Denne kanske gjorde köpet i ren spekulation, man vet ej, men sålda åter efter åtta år. Nu inträdde dock en man som det inte gick att resonera bort. Han var övervägare på Stockholms järnvåg och hette Gustaf Adolf Fabritius. Köpet av de båda gårdarna gick till 22750 riksdaler. Han var ingen Bonde men klarade allt galant. Då skrev man 23 mars år 1812. Efter allt som skedde runt denne Fabritius, så skötte han sina gårdar och torp föredömligt, fram till sin död på Gillberga den 25 mars 1837.

Sonen med samma namn håller auktion och senare försäljer han gårdarna till Bergsmannen Erik Beckius från Hjulsjö i norra Västmanland. Beckius var dock en riktig bonde, men det är oklart hur länge han behöll Västjädrs i sin ägo. Han blev sjuklig och avled. Det är nu klart att Västjädra övergår till annan ägare och utan samröre med Gillberga..

Vi kan kalla detta för en ny tid med även nya ägare. Under denna osäkra tid omkring sekelskiftet, försvinner flera torp helt och hållet, medan andra tillskiftas små hemman. Till detta kommer två nya gårdar, liksom även soldattorpet tillskiftas mera jord.

Den nye ägaren kommer från Säby socken och är van vid jordbruket. Han inflyttade år 1885 och heter Johan August Bergström född 23-12-1848 i Säby. Med till Västjädra är då även fadern Carl Gustav Bergström född 24-3-1816 samt båda familjerna. Det är under Bergströms tid som smågårdarna kommer till genom avstyckning eller även straxt efter. Bergström avlider år 1906 och då avflyttar alla släktmediemmar.

Det blir grödköpare och arrendatorer eller rättare på gården fram till år 1914, då Karl Johan Broberg inflyttar som brukare och året efter köper Västjädra. Från året 1914 och framåt i tiden till idag är 2004 har tre generationer Broberg bebott och brukat Västjädra.

Det var under Johan August Bergströms tid som många förändringar skedde på Västjädra. 3ag har lite tidigare skrivit om soldaterna och deras bostad på soldattorpet. Soldat Carl Petter Vestling flyttade in på torpet Skarpsätra år 1833. Ar 1864 fick han avsked, men bodde kvar på torpet och fick tjänst som kyrkvaktare. Avlider senare, men hustrun bor kvar till år 1889. När hon då avlider får torpet rivas.

Ny soldat ”inflyttar” dock till Soldattorpet år 1865. Till detta år har alltså ett nytt torp byggts upp, och detta ca. 100 m söderut. Namnet ar ju även här Soldattorpet.

Nye Soldaten tjänstgör från år 1865 och heter Carl Ludvig g Vestling Denne har sin tjänst till 1885. Angives även som Timmerman. Han har då haft tjänst i 20 år. Åter en ny soldat flyttar in i soldattorpet. Carl August Vestling måste även han ha sitt torp. Det synes fullt klarlagt att Soldaten och Timmermannen byggt sig en avskedstuga och som det visar sig tydligt ca. 200 m. åt väster. Carl Ludvig flyttar till sin nybyggda stuga som får namnet Lugnet. Carl August Vestling bosätter sig på Soldattorpet, vilket han senare får avstyckat och köper med beteckningen Västjädra Nr.2-19/165. Soldaten Carl Ludvig avlider år 1915, varefter Carl August Vestling säljer Soldattorpet och köper Lugnet

1918 kommer en ny ägare på Soldattorpet och kallar detta för Karlberg.

 

Familjen Broberg på Västjädra.

Karl Johan Broberg            född 25-11-1865 i Sevalla    gift 3-9-1896

Alma Cecilia Johansson      född 20-9-1874 i Dingtuna

Barn:              Ingeborg Viktoria               24-1-1897 i Dingtuna
                      Karl Maurits                       12-9-1899 i Dingtuna
                      Ester Linnea                      28-3-1904 i Dingtuna
                     Johan Waldemar                 10-5-1906 i Dingtuna
                      Erik Gösta                         20-10-1908 i Dingtuna
                      Gustav Turs Valter               A-11-1910 i Dingtuna
                      Sven Sune                           3-10-1913 i Dingtuna
                      Annie Cecilia                      27-9-1915 i Dingtuna

Karl Johan Broberg inflyttar till Dingtuna från Kumla socken år 1896 som Rättare på Oppgårda gård Han är då nygift med Alma Cecilia Johansson. Alma Cecilia var född på Råby gård i Dingtuna. Familjen flyttar till Folkesta gård år 1898, där han även är Rättare

Familjen flyttar år 1899 till Vendle någon gård, där familjen bor kvar till år 1908. Karl Johan övertager då arrendet på stora gården i Qppvreta fram till år 1914, då familjen flyttar till Västjädra. Arrenderar gården ett år och köper sedan Västjädra, det som är kvar, sedan förre ägaren skiftat bort och sålt till små nya hemman en del jord.

När man åter ser tillbaka i tiden och har den gamla kartan från år 1789 framför sig och sedan ser på byns boende omkring 1750-talet, är det litet egendomligt att alla bönder hastigt försvinner.

Det är samtidigt konstigt se utvecklingen av det hela framåt. Det finns naturligtvis köpehandlingar om hela affären, men dessa har jag inte letat efter. Bevisen här är bara kyrkboken som visar namnen på familjerna. Nu saknas en del årtal och varifrån personerna kommer, men man kan ändock läsa sig till hur familjerna var samlade neråt 1600-talet. Mlan får även tänka sig ändå längre ner i åren.

När man närmare beskriver personerna på en gård, får årtalen för dessa bsskriva dem.

 Bonden Anders Andersson  född år 1658 på Uästjädra. Död där 26-11-1732
 gift 25-9-1697 med Karin Johansdotter från Ytterhälla

Barn:              Brita              2-12-1700  Gift 29-9-172G i Västjadrs
                     Johan             18-3-1705
                      Pehr              15-6-1710  Död 21-9-1710  13 Vk.
                      Erik               1-2-1713  Gift 23-9-1739 i Vendle

Dottern Brita gifter sig med Bondsonen i Grippeby, som då flyttar som måg till Wästjädra och blir Bonde där

Mågen och Bonden  Johan Ersson  född 14-7-1690 i Grippsby, död 28-12-1735
gift 29-9-1720 Brits Andersdotter  född 2-12-1700 i Wästjädra

Barn:        Sara               26-11-1721
                Kristin           14-9-1724
                Sven              19-6-172?
                Brita              28-1-1733

Maken - Bonden Johan Ersson död i Wästjädra 28-12-1735

Hustrun Brita gifter sig en andra gång den 28-11-1741, nu med Bonden Abraham Andersson i gården intill i Wästjädra

Bonden Abraham Andersson  född år 1702  död 1756
gift 28-11-1741 andra gången med Brita Andersdotter född 2-12-1700

Barn:    Johan             född 25-11-1744

Nu inträffar något som hitills är olöst med släktskapet. 1752 inflyttar ett nygift par till Brita Andersdotters gård.

Mågen – Bonden  Lars Larsson född 26-2-1730 i Dingtuna
gift 4-10-1752  med Sara Jansdottsr född 23-8-1730 i Dingtuna

Barn:     Anders          28-11-1754
            Brita              13-11-1757
            Catarina        5-9-1760

Detta är en genomgång av personerna på gården (en av dem ) som bodde på Wästjädra under de första 5G åren på 1700-talet En dokumentation över vad som kan hände och händer våra små gårdar inom socknen, under en 300-års period.